KLIMATMÅLEN

Klimatutsläppen kan halveras med cirkulär omställning. Trots det nämns inte cirkulär ekonomi i den nationella klimatpolitiken. Regeringen har sänkt skatten på bensin och diesel och medger att Sverige missar klimatmålen – som föreslås ses över och ändras.

Vår överlevnad beroende av cirkularitet. Den planetära trippelkrisen med klimat, biologisk mångfald och miljögifter kan bara lösas med cirkulär omställning. Det sade FNs kampanjchef på Circular Valley Forum. Läs mer i Circular. 

Parisavtalet: omställningen går för långsamt. Utsläppen måste reduceras med 43% till 2030 för att vi ska ha en chans att undvika katastrofal uppvärmning. Det konstaterar FN i en analys av klimatarbetet i alla länder som ingår i Parisavtalet. Läs mer i NYT. 

Agenda 2030: FNs stormöte besvikelse. Svenska deltagare var nedslagna efter FNs forum för hållbar utveckling. Ett fåtal indikatorer för de globala målen går i rätt riktning. Bara 4 av 220 sidoevent berörde minskat uttag av jungfruliga resurser. Delegaterna saknade diskussion om skalbara cirkulära innovationer. Läs mer i AH här och här. 

Sverige halverar klimatbudget utan cirkulära ambitioner. Regeringen meddelade i början på september en “klimatsatsning” med halverad budget (se AH, M&U, SvD). Förhandsbeskedet om höstbudgeten saknar nästan helt cirkulära åtgärder trots potentialen att halvera klimatutsläppen, kommenterar Cradlenet i Aktuell Hållbarhet.

Sverige och Storbritannien missar klimatmål. Utsläppen ökar kraftigt till 2030 p g a regeringens politik (DN, M&U, SR, GP, SVT). Storbritannien gör en tvärvändning och senarelägger förbudet för fossildrivna bilar och utfasningen av gasvärme (Guardian). Båda länderna kritiseras hårt. Läs mer hos Bloomberg, FT, Guardian och DN.

Debatt: Skrota inte transportmålet. Det vore ett stort misstag att skrota 2030-målet för transportsektorn. Målet gynnar klimat, konkurrenskraft, arbetsmarknad, säkerhet, export och renommé. Det skrev Cradlenet, Hagainitiativet och 2030-sekretariatet med 211 andra företag och organisationer i DI Debatt inför klimatutredningen.

Debatt: 2030-målen får inte röras. Näringslivet behöver långsiktigt stabila spelregler. Det skriver Cradlenet, We Don't Have Time, LO, SACO och TCO med 369 svenska företag i en debattartikel i Aftonbladet. Läs mer i AH och ETC.

Klimatutredningen överlämnad till regeringen. John Hassler föreslår i rapporten 46 åtgärder för att harmonisera svensk politik med EUs klimatmål. Se pressmeddelande.

Målen kvarstår... men ändras? Klimatministern försäkrade på pressträffen att målen kvarstår, men utredningen föreslår att transportmålen slopas och övriga mål ses över. Hör intervju med Hassler och Pourmokhtari i SR. Läs mer i AH och M&U. 

Inga cirkulära åtgärder. Inte ett enda förslag berör cirkulär ekonomi, konstaterar Cradlenet. Nationella konsumtionsbaserade mål sågas. Kärnkraft ska subventioneras men skattereduktion för solel påstås snedvrida konkurrens (DI Debatt). "Katastrof" skriver Rockström, Kåberger & Wijkman i AH Debatt. Utredningen hyllas av DIs ledare.

Klimathandlingsplanen reduceras till skrivelse. Det innebär att regeringen endast ska informera riksdagen om klimatarbetet utan konkreta förslag på ändrade mål och åtgärder till debatt och beslut som annars skulle följt av den förväntade propositionen. Planen väntas i november. Läs mer i Aktuell Hållbarhet och Klimatgranskaren.

POLITIK & SAMHÄLLE

40 cirkulära motioner i riksdagen. Av årets samtliga 2 703 motioner berör 40 cirkulär ekonomi. Det visar Cradlenets analys. Förslagen berör nationella mål, utvinning, bygg, livsmedel, reparationer, återbruk och återvinning. Flest cirkulära förslag kommer från riksdagsledamöter från C (12) samt MP (7). Läs mer i AH och hela kartläggningen här.

Debatt: “Lös energikrisen med resurser vi redan har, Ebba Busch”. Genom att ta vara på industriell överskottsvärme skulle vi kunna spara 1 000 miljarder kronor om året. Det skriver Cradlenet och fyra cirkulära experter i en debattartikel i G-P.

Danmark endast 4% cirkulärt. Varje dansk konsumerar 2x mer än världsgenomsnittet och 3x mer än vad som är hållbart. Därmed är Danmark lika linjärt som Norge (2,4%) och Sverige (3,6%). Det framgår i Circularity Gap Report Denmark som finansierats av Dansk Industri, Tekniskt Institut, ingenjörsfacket, m fl. Läs mer hos DI.dk och Politiken.

Skolan som har cirkulär ekonomi på schemat. På Peder Skrivares skola i Varberg ingår cirkulär ekonomi i den dagliga undervisningen. Skolan blev 2022 utsedd till Årets UF-skola av Ung Företagsamhet. Läs mer i M&U.

Succé för Österrikes reparationscheckar. Österrike införde bidrag för reparationer av elektronik i april 2022. Över 560 000 checkar löstes in under det första året vilket är långt över vad regeringen hade hoppats på. Läs mer hos AP och Euronews.

Frankrike dubblar sin bonus för hemelektronik... Intresset har dock varit svalt för de rabatter för reparationer av hemelektronik som lanserades i november 2022 och som omfattar allt från vitvaror till mobiltelefoner. Regeringen har därför beslutat att dubbla bonusen till mellan €20 och €90 per reparation. Läs mer i Le Parisien och Connexion.

...och inför bonus för reparation av kläder och skor. I Frankrike säljs 3,3 miljarder plagg varje år. Ca 700 000 slängs, de flesta slutar på deponi. Med en rabatt på €6–€25 per reparation ska avfall minskas och användning förlängas. Fr o m oktober dras rabatten av direkt hos skräddare eller skomakare. Läs mer hos Le Monde och BBC.

CIRKULÄRA FINANSER

Foxway förvärvas av Nordic Capital. Foxway erbjuder cirkulära tjänster för återbruk av IT-produkter. Bolaget tog hand om 1,5 miljoner enheter för kunder i 100 länder under 2022. Nordic Capital köper nu en majoritet av bolaget med en värdering som uppskattas till 6–7 miljarder kr. Läs mer i AfV och DI och bolagets pressrelease

Risker för plastbolag enorma trots minskad riskpremie. Riskpremien på plast minskade överraskande 2022 trots att företag som producerar, säljer eller hanterar plast står inför enorma växande risker. Det konstaterar Planet Tracker i en analys av hur finansmarknaden prissätter plastrelaterade risker. Läs mer i Forbes och M&U.

Cirkulära modestartupen Tini stänger investering. Tini syr måttanpassade basplagg i material med hög kvalitet. Idén är att minska antalet plagg i garderoben och förlänga livslängden på kläderna. Bolaget har nu tagit in kapital från tre privata investerare för att etablera en webbshop och förbereda inernationalisering. Läs mer hos Realtid.

Kreditkort ska återvinnas globalt. De flesta gamla kreditkort deponeras eller bränns eftersom de består av blandmaterial. Mastercard bjuder nu in banker över hela världen att medverka i ett program för återvinning. Det finns ca 26 miljarder kreditkort i omlopp bestående av ca 125 000 ton plast. Läs mer hos Reuters, Circular och GreenBiz.

DET LINJÄRA MODEHAVERIET

Nya bevis: klädjättar förstör eller exporterar begagnat. 21 begagnade kläder i bra skick lämnades in för återbruk hos 10 klädmärken i 4 länder. Sedan spårades plaggen. 16 plagg (76%) förstördes, blev liggande eller skickades till Afrika. Det visar CMF i en undersökning. Läs mer i AH och i pressreleasen. Ladda ner rapporten här.

Fyra av fem H&M-plagg förstörda eller dumpade i Afrika. I undersökningen ingick fem plagg från H&M. Endast ett hittade en ny användare. Ett annat strimlades för att brännas eller nedgraderas. Övriga tre skeppades till Afrika där de länge blev liggande osålda och roligen till sist dumpades. Läs mer i AB, AH, Focus och WWD.

Inspirerade Aftonbladet. I ett reportage i somras lämnade Aftonbladet in begagnade plagg till H&M. Plaggen spårades därefter med GPS. Teamet var i kontakt med CMF som delade med sig av den metod som AB tillämpade i sin undersökning.

"Modebolagen lurar konsumenterna med grönmålning". Klädjättarna lovar att inte destruera kläder i bra skick. Löftena om återbruk är ett greenwashing-trick. Dessutom delar de ut rabatter för köp av nya kläder vilket ger ännu mer avfall, skriver CMF i en kommentar. Läs mer i BoF, The Times, The Post, Just Style och Fashion United.

Modeindustrin oförändrat ohållbar. Klädjättarna är ”upptagna med att trycka ut mer produkter på marknaden” och fortsätta bränna osålda plagg. Det konstaterar Kerney i Circular Fashion Index där de undersökt 200 klädmärken. Index toppas av Patagonia, Levis och North Face. Lindex är bästa svenska märket på plats 10. Läs mer hos Axios.

EUs export av begagnade kläder har tredubblats på 20 år. Exporten av använd textil från EU har ökat med 300% under 2000-talet. Varje år exporteras 3,8 kg använda kläder per invånare ut ur EU. Ca 90% av dessa kläder hamnar i Afrika och Indien enligt en analys av EEA tidigare i år. Ladda ner hela rapporten här. Mer i AH, SR och GI.

FORSKNING & INNOVATION

Hjorthornssalt separerar bomull och polyester. Forskare i Köpenhamn har funnit ett överraskande enkel sätt att separera bomull från polyester. Genom att värma upp fibrerna till 160°C med etylenglykol och hjorthornssalt separeras materialen i lager. Metoden är praktisk, skalbar och hållbar. Läs mer i FC, ETN och forskarnas artikel.

Bakterier separerar sällsynta jordartsmetaller. Det är svårt att separera REM vid utvinning ur mark och elektronikskrot. Forskare har hittat en lösning: en bakterie i ekträdens knoppar producerar protein som kan separera REM i rumstemperatur. Nu ska processen skalas och kommersialiseras. Läs mer i Mining, Science Daily & Nature.

Så kan byggsektorn i Norden öka återbruk. Genom att harmonisera nordiska lagar och genom att utnyttja möjligheterna i EUs Green Deal kan byggsektorn i Norden öka återbruk. Det slås fast i en rapport från Nordic Innovation som konstaterar att de främsta hindren för återbruk är motstridig lagstiftning och rådande kultur.

Norden: dubblad cirkularitet värd €48 miljarder. Nordiska länder och företag kan tillföra €24 miljarder till ekonomin genom att dubbla cirkulariteten. Om vi når EUs mer ambitiösa mål om 23,4% cirkularitet till 2030 kan €72 miljarder adderas till Nordens BNP. Det beräknar Boston Consulting Group i en ny rapport.

Återanvändbara förpackningar för hemleverans. Hemleveransföretaget Gordon Delivery får medel från Vinnova för att utveckla återanvändningsbara förpackningar. Målet är att göra papperskassar och kartonger överflödiga. Läs mer hos M&U.
Läs även om det liknande projektet Returbar hos Axfoundation och Cradlenet.

Nätverk avgörande för cirkulära flöden. Relationer är avgörande för utveckling av cirkulära försörjningskedjor där kompetens och risk kan delas mellan alla parter. Det konstateras i en avhandling vid KTH. I denna intervju ger forskaren Daniel Berlin några praktiska tips till företag och beslutsfattare.

Återbruk i bygg: standarder, mod och flexibilitet saknas. Byggavfall utgör 40% av landets avfall exkl gruvor. Ett examensarbete vid KTH identifierar 43 hinder för ökat återbruk av bygg- och rivningsmaterial. Grundproblem: återbruk ingår ej i plan, transport och lagring ger merkostnader, regelverk hindrar initiativ. Läs mer i AH och BI.

Återhus bygger hus av hus. I projektet Återhus samarbetar 14 aktörer för att utveckla metoder för återbruk av tunga byggelement, främst betongstommar. Lösningarna prövas nu i 4 pilotobjekt i Solna och Uppsala. Läs mer om projektet i AH. Norge har tidigare utvecklat en standard för återbruk av bärande betong. Läs mer hos BI och SN. 

Ny definition av regenerativa affärsmodeller. I en ny studie definieras regenerativa affärsmodeller och hur de skiljer sig från cirkulära och hållbara affärsmodeller. Studien är genomförd av forskarna Jan Konietzko, Ankita Das och Nancy Bocken.
Läs forskarnas artikel i Sustainable Production and Consumption.

KALENDER

2023-11-09 # Digital Meetup med Cradlenet Norr # 08:30–09:30 # online

Matilda Henningsson från RISE berättar om projektet "Entreprenörsdrivna ekosystem i kreativ industriell symbios". Alla välkomna – anmäl dig här!

2023-11-10 # Cirkulär Fredag # 11:00–12:00 # online # webinarium
*
Tema: 7-stegsmodell för cirkulärt värde med Astrid Lilja & Philip Näslund från Ramboll. Som vanligt börjar vi med veckans nyheter och avslutar med diskussion. Läs mer här!

2023-11-14 # Riksdagspartiernas cirkulära ambitioner # 08:30–09:45 # online
Varför så lite fokus på cirkulär ekonomi? Vad är partiernas planer? Årets undersökning presenteras och diskuteras med politiker. Arr: Cradlenet & CirEko. Anmälan här!

2023-11-17 # Öppen Cirkulär Fredag # 11:00–12:00 # online # webinarium
Tema: Designa, sälja och beräkna miljöaspekter av PaaS. Christian Engene & Jan Agri berättar om de senaste insikterna från studier och projekt. Anmäl dig här!

2023-11-24 # Cirkulär Fredag # 11:00–12:00 # online # webinarium *
Tema: Verktyg för cirkulär omställning och rapportering med Cassandra Julin och Mate Saric från Normative. Läs mer här!

2023-12-01 # Cirkulär Frukost med Cradlenet Väst # 08:00–09:15 # Göteborg * Medlemmar i Väst träffas på Kafé Magasinet för att nätverka och för att prata aktuella cirkulära frågor och utmaningar utan bestämd agenda. Frukost på egen bekostnad.

2023-12-01 # Cirkulär Fredag # 11:00–12:00 # online # webinarium *
Tema: Circular Action Guide. Cradlenets ordförande Jonas Roupé och Elin Bergman presenterar den guide Cradlenet tagit fram med Exponential Roadmap Initiative.

2023-12-05 # Medlemsmöte: Cirkulär AI # 14:00–15:30 # online # webinarium 
Tema: Artificiell Intelligens för cirkulär omställning. Gäster: annonseras inom kort. Arrangör: Cradlenet. Anmäl dig här! Öppet för alla medlemmar.

2023-12-08 # Cirkulär Fredag # 11:00–12:00 # online # webinarium *
Tema: TBD

2023-12-15 # Cirkulär Fredag # 11:00–12:00 # online # webinarium *
Tema: Julavslutning. Vi sammanfattar året som gått tillsammans och blickar mot 2024.

Se även vårt kalendarium på webben. 

* = Cirkulära Fredagar är öppna för medarbetare hos företag som är medlemmar i Cradlenet. Jobbar du på ett medlemsföretag och saknar inbjudan? Har du en kollega som vill vara med? Maila oss så skickar vi inbjudan! 

Övriga evenemang i kalendern är öppna, bjud gärna in bekanta! 

UTLYSNINGAR

2023-11-30 # IoT för innovativ samhällsnytta 2023 # Vinnova
Kommuner och regioner som vill vidareutveckla eller implementera innovativa lösningar för IoT i offentlig sektor. Max: 50% ≤4 000 000 kr. Längd: 2,5 år.

2023-12-21 # AI-baserad cirkulär ekonomi Sverige<>Indien # Vinnova
Samarbetsprojekt för forskning och utveckling av innovativa, hållbara och effektiva lösningar cirkulär ekonomi. Max: 50–100% ≤2 800 000 kr. Längd: 3 år. 

2023-12-31 # Biogas och effektivt växtnäringsutnyttjande # Jordbruksverket
Projekt för effektivisering av och samarbete mellan biogasanläggningar med koppling till jordbruksföretag. Max: 100% ≤7 000 000 kr. Längd: 4 år.

2023-12-31 # Horisont: förhandsgranskning Hållbar Industri 2023 # Vinnova
Förhandsgranskning av ansökningar till Horisont Europa för cirkulär produktion, resurseffektiva värdekedjor, m m (Kluster 4, 5 och 6).

2024-01-25 # Odlingssystem för god jordhälsa # Jordbruksverket
Projekt som främjar samarbete för odlingssystem som gynnar produktionsförmåga, jordhälsa och kolinlagring i marken. Max: 100% ≤2 000 000 kr. Längd: 2 år.

2023-02-24 # Ökad cirkularitet för transportinfrastruktur # SIP InfraSweden
Innovationsprojekt för planering, projektering, produktion, drift och underhåll av resurseffektiv hållbar infrastruktur. Max: 50% ≤20 000 000 kr. Längd: 1–3 år.

2024-04-09 # Koleffektivitet i biobaserade värdekedjor # Vinnova
Projekt för att utveckla effektiva kolbaserade processer, produkter och värdekedjor för biobaserad återvunnen råvara. Max: 50% ≤4 000 000 kr. Längd: 2,5 år.

Hållbar resursanvändning och cirkulär ekonomi # Re:Source
En ny utlysning öppnar under november. Innovationsprogrammet stimulerar projekt för forskning, test och kommersialisering. Håll utkik eller prenumerera på notiser här!

Känner du till en utlysning som är relevant för cirkulär omställning? Tipsa oss gärna!